Ljuva ljuvlighet
Igår skrev jag hemtenta i sjutton timmar i sträck. Sedan sov jag i tre timmar, gick upp klockan sex på morgonen och skrev i tre timmar till. Jag måste alltså ha skrivit och läst och räknat och klurat och velat dö i 20 timmar under ett och samma dygn. Alltså det här med att disponera pluggtid är fortfarande inte min starkaste sida.
Behöver jag beskriva hur magiskt härligt det var att lämna in den, mardrömstentan, färdigskriven och allt, på institutionen imorse? Min första tanke när jag kom ut imorse och fick andas in den friska (nåja) luften var: Justja, det är ju såhär det känns att leva! O ljuva ljuvlighet. Nu får ni hålla tummarna hårt för att den ska bli godkänd! Det var en rackarns svår tenta och den vill jag verkligen inte göra om.
Och nu kan jag börja uppdatera bloggofonen igen! Som jag saknat dig, min fina lilla bloggjäkel.
Disa @ 2010-11-11 16:56
Karin S (2010-11-13 17:30)
Hej på dig, Vackra Disa!
Bra gjort att du lämnat in tentan!
Jag vet också att du har mer än nog av utmaningar och motstånd och kan bara beklaga att det finns personer, typ Pgg, som tar sig rätten att uttala sig nedlåtande och självgott om någon annan!
Det förtjänar du verkligen inte!
Många kramar // Karin
Mamma (2010-11-13 10:44)
Nu vet jag ju inte vem du är Pgg, men som Disas mamma måste jag säga att jag tycker att Disa har både utmaningar och motstånd i livet så att det räcker för tillfället. Mycket mer än någon skulle behöva, och även om en sak är självvald så kan man ju tycka att det är ansträngande.
Pgg (2010-11-13 10:25)
När jag läser ditt inlägg börjar jag nästan tycka lite synd om dig, men så kommer jag på att kursen är självvald. Dessutom tror jag att du behöver en och annan utmaning i livet och lite motstånd som finns utanför dig för att du ska utvecklas i både det ena och det andra avseendet. Så Disa, läs, skriv och lid. Vi är många bildningsmasoschister som lever under motsvarande omständigheter som dina.
Mamma (2010-11-11 17:14)
Härligt! Njut!!!