Och nu är livet ännu tommare
Hur otroligt det än må låta dog världens finaste Sotis idag av njursvikt, precis som hennes syster. Hon insjuknade väldigt snabbt och oväntat. De föddes tillsammans, levde hela sina liv tillsammans och dog tillsammans (nästan i alla fall, sex dagars mellanrum). Det känns helt obeskrivligt sorgligt, men samtidigt ganska vackert. Kattsystrarna klarade sig inte utan varandra. Nu får de träffas igen.
Här ligger hon i en byrålåda och ser ut som om hon inte gjort annat i sitt liv.
Du var en snäll, supersmart och härligt tråkmysig katt Sotis och vi älskade dig för det. Jag saknar er så mycket båda två, men jag hoppas att du har lagt dig till rätta bredvid din sovande syster och att ni är sådär gosiga tillsammans som ni alltid var. Dröm sött mina fina.
Disa @ 2010-10-07 22:48
Mamma (2010-10-12 20:47)
Varför kommer jag inte in på länken till den bilden...? :(
Disa (2010-10-10 22:25)
Mamma: Ja, de var verkligen världens bästa katter!
Jag har den på min dator också, den är väldigt fin! Kunde du få bära Sotis så? Det låter sinnes!
Stina (2010-10-08 17:07)
Absolut bästa katterna i världen! En härligt tråkmysig och en lite naiv "lillasyster". Tomt och tyst är det här utan dem.
andreas (2010-10-08 00:52)
snokade i min egen bilddagbok och hittade denna: http://maudire.bilddagboken.se/p/show.html?id=140994601&directlink=1
Tycker den symboliserar jag och fläckis, inte på ett dåligt sätt. Sådär var vi bara. Det var roligt att man brukade få bära sotis sådär den sista tiden. All heder åt dom där katterna, förmodligen dom bästa i världen.