Den första i den här månaden

Det var fredagkväll och vi gick i skogen.


Den tjugofjärde, den tjugosjätte

Fyllde år för ungefär en vecka sedan. Fick ett nytt objektiv av Emil som ska göra att jag börjar fota igen. Och därmed börjar blogga igen? Kanske det. Här kommer en två objektivpremiärbilder: spegelsovrumsbild och en prinsesstårta. 


Det är onsdag

Livet har varit jävligt bra på sistone. Mycket kompisar, mat, matkompisar, roliga dagar på jobbet, blommor som växer och sol som skiner. Låt det fortsätta så.

Nu ska jag ta mig upp ur sängen, sluta lyssna på dokumentärer om aids i sverige som går att lyssna på här och istället äta gratäng innan kvällsjobbet börjar. Vi ses!


En miljon små röster för en bättre miljö

Bästa bloggläsare!

Vi på En miljon små steg är nominerade till Norrmejerier-stipendiet. Det känns såklart smått overkligt och helt fantastiskt bara det, men självfallet vore det magiskt att vinna. Rösta på oss och sprid gärna budskapet på era bloggar, twitterkonton och på facebook. En miljon små röster för en bättre miljö!

Ni kan läsa om oss på Norrmejeriers sajt, kolla på en liten film med oss (som spelades in i mitt och Emils vardagsrum för ett par veckor sedan) och såklart lägga en röst.

Till alla er som orkar rösta och dela länkar – djupaste kärleken och tacksamheten från oss i redaktionen. Utan er vore vi ingenting.

Såhär såg det ut i slutet av mars när vi ganska nyss fått reda på att vi var nominerade och blev fotograferade av Jonas.

Johannes, Anderas och Lelia undersöker något.

Emil AD:ar.

Jonas, Leila och Emil fixar lite med pappen som vi hade som bakgrund.

Provfoto och sista donandet med ljussättningen.

Jag borstar håret. Har ingen aning som vem som lånade kameran och tog bilden. Anderas kanske?

Emil instruerar.

Fikapaus med äppeldryck med ciderkaraktär! Hurra!


Godmorgon, godmiddag

Idag vaknade jag av ett sms klockan tolv. Jisses. Tror att det är varierande jobbtider och någon sorts konstig förkylning som är orsaken till det här abnorma sömnbehovet. Äter macka och dricker kaffetår i sängen. Osten på knäckebrödet smakar banan, det är fullkomligt vedervärdigt. Igår kväll la jag in en banan med trasigt skal i kylskåpet. Det ångrar jag idag. Bananost, ostbanan. Kanske Kavlis svar på Kalles banankaviar. 

Snart ska jag skriva något roligt som jag behöver hjälp med här. Vi ses då!

Hejhej!


Det är vår

Mycket händer på våren. Mycket göran, måsten, böran i mitt liv. Vintersmutsen syns i skarpt ljus och dammpuffar yr, virvlar omkring, lägger sig som en hinna, ett cellmembran längs golv väggar möbler. Jag känner aldrig så mycket inre krav som på våren. Jag vill en massa. Ha det rent och fräscht hemma jämt. Nära mina krukväxter som andra när sina barn. Laga cykel, tvätta gardiner, sofföverdrag, filtar, överkast. Rensa ut garderoben, slipa om golven. Måla om. Kanske börja äta mer frukt och dricka något detoxande. Träffa vänner och familj helst jämt. Klippa håret, skaffa mig en utbildning. 

Mycket händer den här våren. Jag bockar av på en lista i min telefon. Roliga och tråkiga saker, viktiga och mindre viktiga. Storhandling, check. Torka ur badrumsskåpet, check. Plantera om blomster, check. Idag när jag vaknade och var ledig från jobbet i en dag och jag bara såg den där listan framför ögonen tänkte jag att jag måste stänga av mig själv lite. Jag är antingen på eller av. Det är svart eller vitt, bra eller anus. Jag måste begränsa mig lite, se gråskalorna igen. Så jag duschade, la mig på soffan och lyssnade på radioprogram hela dagen. Lät disken gro in i porslinet, återvinningsberget växa. Åt chokladpralin efter chokladpralin.  

Men igår planterade jag om fjorton pelargoner. Jäklar vad dom göttar sig i sin fräscha jord och rymligare krukor nu.


Växer, växter

Det är en stilla lördag. Jag har hemtjänstat mig själv så att säga. Tvättat, diskat, torkat ur smulor ur skafferiet, skrubbat bort gamla matrester i mikron. Pysslat lite med växterna. Nu dricker jag jasminte, doppar småskorpor.


Engelskt grått

Vädret de senaste dagarna. Grått. Engelskt grått. Fuktiga grenar, fuktig asfalt, fuktiga strumpor, fuktiga skor. Regnet fräter små hål i sminket, i låtsasrosorna på kinderna. Småhåret på skallen lockar sig på ett underligt vis. Aprilblött. Aprilkallt. Jag får akta mig när jag kör jobbilen så jag inte skvätter ner vuxna, katter och mellanstadieungar med äcklig vägmodd. Pölarna på vägen är så stora att bilen ibland måste bröstsimma för att ta sig fram. Några armtag, bentag bara. Sedan fast mark under hjulen igen.

Oxfordträd. Emil har fotat den översta bilden tror jag.


Det är onsdag, ni får photobooth

Hej!

Jag råkade tacka ja till lite för mycket jobb för några veckor sedan. Nu har jag utslag här och där, ont i fingerlederna, nariga händer, allmän träningsvärk och är lätt dränerad. Men vad gör väl det. Allt är övergående! Snart kan jag lata mig igen.

Den allvarsamma minen. Eftersom jag är snäll på jobbet och ler en massa, måste jag ta igen det när jag är hemma. Då är jag allvarlig. Eftersträvar balans. Det får inte bli för mycket av det goda eller hur det nu var.

Några bra saker som syns i fönstret: Gammlia, kaffebryggaren, en ljusstake med en liten ljusstump i, doftpelargon på tillväxt.

Hastar vidare. Ska tvätta mig och sminka mig lite rosig om kinderna. Klä på mig arbetskläder och jobba näst sista dagen innan helg. Helg!!


Vardagsmatematik

Det är vardagsvecka, vardagsveckodag nu. Jag känner mig lite lätt uttråkad. Vet inte den exakta orsaken, kanske kombinationen av att ha haft helg på vardagsveckodag och att jag skjuter upp roliga göromål till efter högskoleprovet. Jag måste hålla på med matematik fram till dess.

Måla kökssoffan klart? Nej det blir efter högskoleprovet. Läsa boken på sängbordet? Nej, det blir efter högskoleprovet. Montera upp rullgardiner? Nej det blir efter lön och efter högskoleprovet. Måste räkna matte. Bli snabb och kunna reglerna. Och det gör mig så uttråkad. Jag blir ej en smartare människa av det, om något dummare och kanske tråkigare. Förra året läste jag ledare och nyheter på engelska som övning. Det gjorde mig smartare, att jag kände mig smartare. Matematik får mig att känna mig långsam och lite dum. Som om jag blivit tappad i golvet som barn.

Nåväl. Lyxproblem. Nu ska jag fortsätta med mattespelet på telefonen. Äta lunch. Sen ska jag jobba.

Här är jag i skolan kanske åtta år gammal och lär mig om forntida Egypten eller något. Någon lärare tog bilden. Kul bild!


Välkommen till min blogg!

Äldre inlägg

2014/04
2014/03
2014/02
2014/01
2013/12
2013/11
2013/10
2013/09
2013/08
2013/07
2013/06
2013/05
2013/04
2013/03
2013/02
2013/01
2012/12
2012/11
2012/10
2012/09
2012/08
2012/07
2012/06
2012/05
2012/04
2012/03
2012/02
2012/01
2011/12
2011/11
2011/10
2011/09
2011/08
2011/07
2011/06
2011/05
2011/04
2011/03
2011/02
2011/01
2010/12
2010/11
2010/10
2010/09
2010/08
2010/07
2010/06
2010/05
2010/04
2010/03
2010/02
2010/01
2009/12
2009/11
2009/10
2009/09

Vänner

liten fisk
mae
peppad
elsa
maximealt
josefin